Ur Tonks dagbok 3

Lördag

13.07 Fler människoformade kuddar uppenbarar sig i det stora hålet mot utet. De begär åtkomst till inomhuset som om det vore nån sorts rättighet. Beslutar mig för att acceptera på villkoret att de blir mina undersåtar. Jag beslutar mig för att de accepterar detta.

13.10 Det är två av dem, en liten som jag är bekant med och en stor som jag inte vill kännas vid. Den är helt enkelt för ful och har usla fingrar. Inte alls anpassade för kli. Jag är mycket skeptisk.

13.12 Den korta människoformade kuddens fingrar är däremot väldigt ivriga till kli. Ärligt talat gör det mig också något skeptisk. Samtidigt är ju kli en aktivitet jag uppskattar. Så den lilla duger.

13.45 Den stora med dåliga fingrar måste undersökas ordentligt. Jag upplever ett visst ointresse från dess sida. Detta är oacceptabelt.

13.57 Jag lägger mig i trappen och smider planer. Det är mycket viktigt att jag behåller övertaget i den här situationen. Var god stör ej.

14.31 Den ursprungliga människoformade kudden serverar mig mat. Jag känner att det är en stor fördel att det är den som ansvarar för jagandet. Den är hyfsat lättmanipulerad.

15.23 Begär åtkomst till utet. Den stora fula måste ha fel på sina hörseldon för den reagerar inte alls. Jag väljer att skälla ut den lilla.

15.25 Den lilla blir något förskräckt av utskällning. Mycket bra. Den förstår också vikten av omedelbar fönsteröppning vid begäran. Jag belönar den med att faktiskt hoppa ut.

15.26 Utet är fortfarande vidrigt.

15.31 Oroad över att jag kanske kan ha varit för hård mot min lilla undersåte. För att ställa eventuella missförstånd till rätta tar jag med mig en present från utet. Den är fortfarande varm, knappt skadad och bara lite kladdig.

15.32 Den reaktion man kunde förvänta sig av en så fin gåva uteblir. Istället tramsar undersåtarna omkring med papper och olika otäcka sprutsaker som luktar vedervärdigt. De smakar inte ens på godbiten. Oerhört oförskämt. Utskällning krävs.

15.45 Begär mat.

16.34 Begär omedelbar utrymning av soffan. Men alla undersåtar har sina trådsaker i hörseldonen och åtlydnad uteblir. Som hämnd beslutar jag att de kan sitta där de sitter och lägger mig tvärs över så många fötter jag förmår.

16.41 Egentligen förtjänar mina dåliga undersåtar inte att få dela ut kli en dag som denna. Men vad gör man inte. Mitt hjärta är för stort för att hålla på med den typen av bestraffningar.

17.47 Fundering över nyttan med olydiga undersåtar pågår.

Stör ej.

17.59 Slutsats uteblir. Begär mat. Det funkar.